Bloggen var bättre förr
Ny dag, ny vecka och inget speciellt planerat alls.
Det enda jag vet är att jag ska gå till närbutiken och köpa kattmat idag.
Den jag köpte sist gillar dom inte alls, mina kräsna katter.
Det har återgått till normalt svenskt sommarväder.
Värmen har sjunkit från +30 ner till +19 idag.
Men det är fortfarande soligt och fint.
Väderprognosen säger att det ska komma regnskurar i eftermiddag.
Skönt för naturen efter förra veckans värme.
Jag har funderat på det här med bloggandet.
När jag började blogga en gång för evigheter sedan,
på Aftonbladets blogg, var bloggandet annorlunda.
Då kommunicerade man med andra bloggare hela tiden.
Man var mer som en blogg community, blogg byn brukade vi kalla det.
Nu är allt så annorlunda, samhörighetskänslan är helt försvunnen tyvärr.
Nu kan man t.ex. be om hjälp eller råd utan att få ett enda svar.
Jag bad om råd hur jag skulle sköta min ros häromdagen.
Trots att 72 personer varit inne på min blogg den dagen fick jag inte ett enda svar!
Vad beror det på???? Lathet? Eller annat, jag vet inte
Men något har gjort att bloggandet inte längre är så mycket samspel med andra som förut.
Det har blivit mer som en dagbok.
Det kanske har med tiden att göra och alla olika mediers stora utveckling.
Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter m.fl.
Alla är så upptagna med att kolla alla sina olika sidor hela tiden och snabbt ska det gå.
Ja, jag vet inte och kan bara spekulera.
Men ingen har tid att ägna åt andra så länge man sitter vid sin skärm.
Ta nu inte det här som kritik.
Det är inte menat så, det är menat som en stilla undran över utvecklingen av bloggandet.
Och som ett enkelt konstaterande att DET VAR BÄTTRE FÖRR!!!
Visst är det så som du säger med bloggandet. Ingen har tid att lämna någon kommentar för att hinna med allt som de följer.
SvaraRaderaJag kunde ha skrivit nej om rosen att jag kan inte hjälpa dig. Tänkte nog det i huvudet bara.
Kram Carin
Håller med om att allt blivit mer opersonligt. Den genuina värmen är nästan helt borta från blogg världen. Förstår att du inte tänker på någon speciell blogg utan blogg företeelsen i största allmänhet. Kan inte säga annat än att jag håller med. Bra skrivet. Kram E.S.
SvaraRaderaAlla krukrosor som hamnat hos mig har gått samma sorgliga öde till mötes, så mig hade du inte haft någon glädje av, men när det gäller bloggandet i största allmänhet känner jag precis som du.
SvaraRaderaJag sparade ner min gamla Aftonbladetblogg och i dag läste jag de första stapplande inläggen från 2008. Det är inte klokt vilket skillnad det är på samtalsklimatet nu och då. Jag ryyyyyyser vid tanke på hur mycket av det jag skrev skulle ha blivit mottaget idag.
Att jag tordes skriva precis som jag tänkte? Om precis vad jag ville? DET gör jag verkligen inte i dag och just nu skriver jag inte alls eftersom det är så jobbigt att väga vartenda ord mot den gällande "värdegrunden" och alla "normgränser" som ALLA måste hålla sig inom för att inte bli hudflängda på twitter eller facebook.
Det är minst sagt begränsande och gör också att det känns svårt att skriva något personligt som, om oturen är framme, kan leda till påhopp som kan göra verkligen ont ända in i själen.
Jag saknar verkligen sammanhållningen i "Bloggbyn", galenskapen i Choggen och de, för det mesta, givande samtalen. Jag saknar till och med "Vargens" knallröda och enögda kommentarer som trots allt hade en aning av respekt för att alla inte alltid tyckte exakt rätt - dvs som han. ;-)
Ibland när jag läser trådar på twitter som tillhör den sk gemvänstern undrar jag vad som hände? Vart har alla galghumoristiska kommentarer tagit vägen, vart kom all denna bitterhet och åsiktsfientlighet i från? Hur blev det så här?
Jag brukar inte leva i backspegeln, men jag saknar verkligen det fria, galna, ystra och lustfyllda mötet mellan människor som blommade när internet var ungt och lekfullt.
Jag instämmer helt i det du säger min vän. Kunde inte uttryckt det bättre. Visst är det skrämmande att se utvecklingen. Och man kan inte bromsa upp andra. Så man bromsar sig själv. Tyvärr. *Suck* Det var verkligen bättre förr. Kramar till dig Any.
SvaraRadera