torsdag 31 januari 2013

Ut med det gamla, in med det nya.

Nu är det slut med snabbmat och onyttigheter.
Vi har haft ett till och från förhållande länge.
Men nu har jag bestämt mig för att kapa alla band för gott.

Jag har gjort slut förut och alltid känt mig så säker på att jag fattat rätt beslut.
Men förr eller senare har jag alltid låtit mig frestas och bevekas till att ta tillbaka min gamla livspartner igen.

Men nu när jag vet att det finns en annan att leva med, kommer jag inte att gå tillbaka.
Den andra jag nu bestämt mig för att göra till min livspartner för gott är LCHF.

Vi har levt tillsammans förut och haft det jättebra.
Har aldrig mått så bra som jag gjorde då.
Så nu får det bli vi två igen.

Jag ska ägna resten av veckan åt att städa ut det gamla från mitt hem och mitt liv(mitt skafferi)
För på måndag flyttar LCHF in igen.
Det ser jag verkligen fram mot.
Det kommer att bli jätteskönt och bra på alla vis.

onsdag 30 januari 2013

Snö,snö,snö!

 Som ni ser så snöar det här idag igen, suck.
Jag har fotat med telefonen från fönstret.
Så bilderna är väl inte så bra men jag ville bara visa
vilket väder vi har.
Jag är redan sååå trött på vintern och på all snö.
Och så kommer det MER snö!!!
Det är inte konstigt att jag inte hittar min vanliga glädje, den ligger väl begravd under all snö.
Tinar förhoppningsvis fram till våren.


tisdag 29 januari 2013

Vart tog det vägen?




Det och andra existentiella frågor kan vi ställa ibland.
Dock inte på den här bloggen!
Jag ber om ursäkt Pelle, men det platsar helt enkelt inte här. 

Det är för lite trams och flams här hos mig just nu.
Alldeles för mycket allvar. Vart har trams-flamset tagit vägen? Och när försvann det egentligen? Jag har inte saknat det förrän nu.

Men nu ger jag mig ut på jakt efter mitt glada jag och
allt mitt trams flams. Jag hoppas att jag kan hitta det någonstans. Är det någon som har tips så tas de tacksamt emot.

måndag 28 januari 2013

Idag ska jag....

Idag ska jag vara hemma och bara ta det lugnt.
Jag ska inte göra något nyttigt alls.
Jag ska bara vara.

Jag skulle ha haft mitt barnbarn här.
Så jag har sett till att avboka allt annat.
Och så har jag gjort undan det jag hade att göra.
Så att jag skulle kunna ägna mig helt och hållet åt
dotterdottern och alla hennes lekar.

Tyvärr blev hon sjuk och fick feber i går kväll.
Så vår lek dag blev inställd i sista minuten.
Oftast när sånt händer brukar hon bli jätteledsen och
gråta i en evighet.
Men hon tog det med förvånansvärd fattning den här gången, jag blev nog mer besviken än hon.

Så därför har jag en hel dag på mig nu att inte göra någonting alls.
Det finns nog en och annan som undrar hur man bär sig åt då.
Men det vet jag faktiskt inte, inte än.
Det vet jag inte förrän i morgon.

Krya på dig snabbt nu Fanny!
Så du kan komma och leka med mormor.




söndag 27 januari 2013

Söndag.

                    
                    Ha en fantastiskt skön Söndag!

fredag 25 januari 2013

Inre och yttre ålder

 Jag har funderat på det här med ålder och hur man uppfattar varandras ålder i olika sammanhang.       Det här med ålder kan verkligen vara svårt.
Oftast uppfattar vi oss själva som yngre än vad vi är.
Mens omgivningen kan se oss på ett helt annat sätt.
Jag känner mig inte precis som en tant, jag är ju "bara" 53. Men det finns säkert andra som ser mig som en tant. Fast jag tack och lov inte vet om det. 

Min mamma och hennes väninnor är alla mellan 75 och 85. Dom uppfattar sig själva mycket yngre än så.
Det märker man på hur hon och hennes två bästa väninnor pratar med varandra. 

T.ex. hade dom en fest till nyår. Middag och dans.
Dom var ca 35 personer. Eftersom de alla tre är änkor
hade dom väl spanat in männen på festen. Men det
fanns ju bara gamla gubbar där, tyckte dom. Inte något som attraherade alls. "Gubbarna" är alltså jämnåriga med mamma och hennes vänner.

En enda karl fanns det där som de alla tre enades om att han passade deras smak. Men tyvärr var han redan upptagen. Vid närmare efterforskning från mig visade det sig att den mannen är en granne till mamma. Så jag vet vem han är. Han är dessutom kusin till en kvinna jag känner. Därför vet jag att han är 67 år.

Det visar ju verkligen att man inte ser sig själv så gammal som omgivningen oftast gör.
Om den enda mannen dessa äldre kvinnor fann attraktiv visade sig vara så mycket yngre, måste det ju bero på att de inte uppfattar sig som så mycket äldre än honom. Alltså ser man sig själv på ett annat sätt än omgivningen gör.

Jag känner mig likadan inuti som jag gjorde när jag var 35 eller 40. Men visst har jag väl förändrats.
Inte bara till det yttre, som har åldrats, utan även inuti. Pga av olika livserfarenheter som fått mig att mogna som människa. Men om vi alla så att säga stannar på en viss inre ålder, det verkar ju som om det är det vi gör. Då undrar jag om man väljer själv eller om det bara blir som det blir?
Mamma och hennes väninnor verkar ha stannat på ca 65, pensionsåldern. Kanske har något med det att göra. Efter att man blivit ålderspensionär kanske man inte vill åldras mer. Vad vet jag. Jag vet inte om det är medvetet eller ej. Vet bara att min 81-åriga mamma egentligen bara är 65. Skönt eller jobbigt? Det kan bara mamma svara på och det får nog bli ett annat inlägg en annan dag.

torsdag 24 januari 2013

Veckans tristaste syssla.

Idag ska jag uträtta veckans tristaste syssla.
Den är lika tråkig varje vecka, men går inte att
hoppa över.
Den måste göras varje vecka, annars samlas det på hög och blir ännu värre nästa gång.
Jag pratar så klart om TVÄTTSTUGAN.

Tvättstugan och jag gillar verkligen inte varandra.
Den stjäl mina sockar, bara den ena sockan av ett par, väldigt irriterande.
Och den tar så lång tid på sig att torka tvätten att jag är tvingad att dubbelboka tiderna.
Tvätten hinner oftast inte torka ändå utan får bäras upp blöt och hängas över stolar, dörrar och element i lägenheten.

Men hallå där Libra! Vart tog det positiva tänkandet vägen? Oj då, jag glömde visst och halkade in i gamla banor här för en stund.
Kan bero på att jag inte fått i mig tillräckligt stor dos koffein nu på morgonen.
Positivt tänkande angående tvättstugan, vad skulle det kunna vara?
Möjligtvis att det är skönt att ha en tvättstuga och slippa tvätta allt för hand.

Nu måste jag se till att få i mig lite mer koffein.
Önskar er alla en bra dag, även ni som precis som jag har tvätt på schemat. =)

onsdag 23 januari 2013

Irriterande telefonsamtal

Jag har sagt upp mitt telefonabonnemang.
Då blir jag uppringd gång efter gång med olika erbjudanden om jag väljer att stanna kvar och
förlänga avtalet istället för att avsluta det.

De första gångerna är jag artig och förklarar att jag har bestämt mig för att byta till ett annat företag som
passar mig bättre.
Men när de ringer för 111:e gången med samma
inövade hurtfriska fraser och lockerbjudanden.
Då tappar jag humöret totalt!

Efter att jag släppt all artighet och istället börjat skälla som en ilsken hund ursäktar dom sig med att dom inte visste att jag blivit uppringd tidigare.
Hur är det möjligt? Kan flera olika personer på samma företag ringa mig utan att ha en aning om att deras kollegor gör samma sak? Konstigt, men kanske företaget jobbar på det sättet.
Det gäller väl att belägra kunden tills hon inte orkar säga nej längre.

Nu verkar det som om dom har slutat ringa och tjata på mig i alla fall.
Inte konstigt efter mitt utbrott.
Men håll med mig om att det är konstiga affärsmetoder av ett telefonbolag.

måndag 21 januari 2013

Sluta drömma!

"Legenden säger att när du inte kan sova på natten,
är det för att du är vaken i någon annans dröm."

Vem som än drömmer om mig, snälla sluta med det!
Jag behöver min nattsömn för att orka med dagarna.
Nu har det varit dåligt med sömn de senaste nätterna.
Ligger mest och vrider och vänder mig.

Annars är ordet för dagen VÄRME.
Jag längtar efter värmen, både ute och inne.
Vi har haft -24, idag är det -17. Fast soligt.
Tyvärr så har jag ett strejkande element i mitt hem.
Det har blivit luftat och då fungerade det ett tag.
Sen bestämde det sig för att strejka igen.
Då blev det åtgärdat på alla möjliga sätt (av fastighetsskötaren)och värmde mig som aldrig förr.
I två veckor, nu är det knappt ljummet igen.

Förstår inte vad jag har gjort elementet för att bli så
totalt utfrusen.
Skämt åsido så är det väldigt irriterande att inne termometern nästan visar samma siffror som ute termometern.
Ute: -17 Inne: +18,6
Mäter man mitt i rummet kommer det upp till 20,5.
Men det känns kallt i alla fall.
Får väl lufta det igen och hoppas det hjälper.

Sen hoppas jag att ni har slutat drömma om mig.
Så jag får sova i natt. 
Skulle jag ändå dyka upp i era drömmar, så försök att se mig sovande i drömmen.



fredag 18 januari 2013

Misstag

Ja, om man lär sig av sina misstag borde jag väl vara fullärd vid det här laget, så många misstag som jag har gjort.
Och samma misstag flera gånger om dessutom.

Jag är kanske lite för godtrogen av mig.
Men jag vill gärna tro det bästa om människor.
Det har visat sig vara oklokt i vissa fall.
Och jag har bittert fått ångra mitt misstag.

Nu har jag jobbat ganska hårt med mig själv de senaste åren.
Och faktiskt blivit bättre på att leva det liv jag vill.
Istället för det liv andra tycker jag ska leva.
Jag har blivit bättre på att säga ifrån, i tid, innan det blir bråk och kaos av en jobbig situation.
Men det fanns en sak jag inte blivit bättre på tydligen.

Jag har alldeles för lätt att förlåta.
Det var det jag gjorde, jag förlät.
Bara för att bli utsatt för samma sak av samma person igen och jag har bara mig själv att skylla.
Vad inbillade jag mig?
Trodde jag verkligen att den här lögnaktiga och falska människan hade ändrat sig och skulle uppföra sig bättre den här gången????

Ack vad jag bedrog mig!
Men nu var det absolut sista chansen vad det gäller den här relationen.
Och återigen har jag begått ett misstag, men förhoppningsvis har jag lärt mig nu.
Och kan hålla fast vid mitt löfte till mig själv: Aldrig mer!!!!

onsdag 16 januari 2013

Katter och trappor.

Precis så är det här hemma hos mig just nu.
Katterna sitter vid dörren och jamar och vill absolut ut
Men när vi kommer ner sitter dom på tröskeln, tittar ut och kan inte riktigt bestämma sig för om det inte är för kallt i alla fall.

Sen springer dom upp och in i värmen.
Bara för att en stund senare upprepa samma beteende.
Och när dörr jamandet blir nonchalerat av deras grymma matte (jag) tar dom till riktiga avgrundsvrål.
Så grannarna säkert tror att jag plågar dom stackarna på det grymmaste sätt.

Nu undrar jag om mina katter är riktigt korkade.
Som tror att snön och kylan har försvunnit på en timme och absolut måste få gå ner och kolla om det inte är vår i alla fall.
Dom ser ju snön genom fönstren dom alltid ligger och spanar i.

Eller också är dom riktigt smarta och har kommit på ett bra sätt att motionera sin lata matte.
Jag bor högst upp utan hiss, så trapp springandet dom utsätter mig för är verkligen ansträngande.

Jag ger mig sjutton på att dom gör det med flit för att driva med mig.
"Titta nu springer hon ner igen" "Vad lättlurad hon är, matte" Sen fnissar dom säkert, tysta men skadeglada kattfniss.

Jag är i alla fall rejält urless på detta jamande och springande i trapporna.
Det har gått så långt att jag nu har lagt beslag på en egen plats vid fönstret.
Där sitter jag nu och väntar på våren.
Kommer den inte snart.......snart......kanske.
Men inte än.


tisdag 15 januari 2013

Städning.

"Det finns människor som aldrig blir nöjda hur mycket du än försöker, därför att dom har sin egen agenda.
Städa ur bagaget dom lastat på dig och gå vidare.
Lite självbevarelsedrift klarar man sig länge på."

Jag har städat och städat i mitt liv.
Verkar inte som om jag nånsin blir färdig.
Alltid hittar jag någon "dammråtta" som gömt sig i något hörn.

Men varje gång jag gjort en storstädning mår jag sååå
himla bra.
Så det är väl bara att fortsätta rensa, sopa och damma i mitt liv.
Kanske blir jag klar någon gång under min livstid.
Annars får jag väl fortsätta i nästa liv.

måndag 14 januari 2013

En känga

Idag vill jag ge en känga till alla som lyssnar på skvaller och lögner och sedan glatt sprider det vidare
som om det vore dagens sanning.

Det är inte bara lögnaren jag klandrar utan också den som lyssnar på lögnen utan att protestera.

Man måste ju kunna bilda sig en egen uppfattning.
Inte bara tro på allt man hör.
Tror man på allt man hör är det för att man vill tro på det. För att man är en skvaller och skandal lysten person. Ingen trevlig egenskap tycker jag.

Jag har systematiskt försökt rensa ur alla såna människor från mitt liv.
Jag har lyckats ganska bra med det, men ibland nås jag ändå av elakt förtal och skvaller.
Jag blir lika arg och lika illa berörd varje gång.
Människor kan gärna få uppföra sig som dom vill.
Men inte om dom vill umgås med mig.
Det betackar jag mig för!

Sådär, nu har jag fått ventilera.
Känns mycket bättre!

fredag 11 januari 2013

Relationer

Jag känner ett gift par som varit gifta i 25 år och
som har en vuxen dotter.
Dom grälar ständigt och jämt och skriker åt varandra för minsta småsak.
Dom bryr sig inte ett dugg om andras reaktioner på deras gräl utan kan få sina utbrott mitt ute på stan.

Då undrar man ju varför dom fortfarande är gifta med varandra.
Jag har tänkt mycket på det.
Kanske är det helt enkelt så att dom håller ihop för att ingen annan skulle orka med dom.
Och att dom inte vill riskera att bli ensamma.
Jag skulle hellre leva ensam resten av mitt liv än i en sån jobbig relation.
Fast det kanske inte är jobbigt för dom förståss.

Relationer kan ju se ut på så många olika sätt.
Jag har ett par andra vänner där hon är 21 år äldre än honom. Deras relation dömdes ut av många i vänkretsen, det skulle aldrig hålla pga ålders skillnaden. Dom har varit lyckliga i 9 år nu.

Så man ska nog inte tro att en relation prompt måste vara på ett visst sätt, efter någon slags godkänd mall.
Alla blir lyckliga eller olyckliga på sitt eget sätt.
Men det är så lätt att döma "boken efter omslaget"
Och glömma att äkta kärlek upplever vi med alla våra sinnen, inte enbart med ögonen.

onsdag 9 januari 2013

Underbar tanke.


Vilken underbar tanke! Eller hur? Tycker jag i alla fall.

Ska se vad jag lyckas skapa idag.

Något riktigt riktigt bra satsar jag på.

Gör det du också och njut av dagen du skapar.

måndag 7 januari 2013

Tant varning.



Det är lite tant varning på mig just nu, tror jag.
Kanske inte så konstigt med tanke på att jag ju faktiskt har fyllt 50, för ett par år sedan.
Men nu för tiden tycker jag alla verkar vara "evigt" unga, med olika hjälpmedel förståss.
Så det finns inga tanter i min ålder längre.
Tant åldern verkar ha blivit mycket högre än förut.

Varför är det tant varning på mig just nu då?
Jo, helt plötsligt börjar jag längta efter att omge mig
med rysch-pysch och blommigt.
Jag kan inte låta bli att le mot vartenda barn jag ser ute på stan, hur snoriga de än är.
Samma sak är det med hundar och katter, då bryter
leendet genast fram.
Jag gråter för minsta lilla småsak, blir rörd av allt jag ser på tv eller läser om i tidningarna.
Det och många andra småsaker gör att jag tror att tanten inom mig har börjat vakna.

Och nej, det är inte klimakteriet.
Jag kom in i ett tidigt klimakterium pga av en operation och det är tack och lov över nu.
Det var verkligen ingen lek! Klimakteriet alltså.

Nej det är nog tur att jag inte har råd att köpa den där blommiga soffan jag har sett på IKEA.
Jag har inte råd att förnya min garderob heller.
Så det blir inget rysch-pyschigt.
Och inte äger jag ett par fotriktiga skor.
Fast det skulle jag ju kunna köpa ett par.
Jag har väl inte dom rätta kosmetiska produkterna
för att hålla tanten borta heller.

Det är väl bara en sak att göra.
Välkomna den lilla tanten!
Och lära sig att komma överens med henne.
Finna någon slags samexistens.
Ja, ja, vi ska nog klara det här, tanten och jag. =)





söndag 6 januari 2013

Besökstvång.


Ny kinesisk lag – besök dina föräldrar!

Riskerar att stämmas För att säkerställa att Kinas äldre får hjälp av sina barn inför landet nu besökstvång.
PUBLICERAD 28 DECEMBER 2012 - 22:00 – UPPDATERAD 28 DECEMBER 2012 - 22:03
Artikeltexten fortsätter längre nerHoppa till artikeltexten

En ny kinesisk lag kräver att vuxna ska besöka sina åldrande föräldrar ofta. Annars har föräldrarna rätt att stämma sina barn, skriver nyhetsbyrån AP.
Lagen specificerar dock inte hur ofta som föräldrar kan förvänta sig besök.

Åldrande befolkning

Skälet till den till synes egendomliga lagen är att en stor del av Kinas befolkning är äldre, en av åtta eller nära 167 miljoner människor, är över 60 år och andelen ökar snabbt.
På fem decennier har den förväntade livslängden ökat från 41 till 73 år och det råder också brist på fungerande äldreboenden i landet.
Därför är tanken med lagen att äldre, som inte får stöd eller hjälp av sina barn, ska kunna ta till rättsliga åtgärder mot sina barn.

Tvingades bo i svinstia

Lagen kommer efter flera uppmärksammade fall om äldre i Kina som övergivits eller vanvårdats av sina barn. Tidigare i december rapporterade statlig kinesisk media om en äldre dam i 90-årsåldern vars son tvingade henna att bo i en svinstia i två år.

Jag reagerade när jag såg rubriken på ovanstående artikel.
Vore det inte bättre att jobba på att lösa sina problem med icke fungerande äldreboenden i landet?
Och vad ska de barn som bor långt ifrån föräldrarna och inte har råd att resa så ofta göra?
Blir dom bötfällda eller får de något annat straff?
Och så finns det ju faktiskt barn som har föräldrar som behandlat dom så illa på olika sätt att dom helt enkelt inte står ut med att ha någon kontakt. Ska dom tvingas till kontakt av den nya lagen då?
Frågorna som dyker upp i mitt huvud är många.
Det enda jag vet med säkerhet är att det verkar vara en helt idiotisk lag.
Inte skulle jag vilja att mitt barn kom och hälsade på mig för att det var lag på det.
Besökstvång vill man varken bli utsatt för eller ta emot.
 
Ha en fortsatt skön Söndag innan det är dags för en ny vecka igen.

lördag 5 januari 2013

Helg igen.

Jaha, så var det helg igen, det gick svindlande fort.
Det känns som om det varit helg i evigheter och som om det aldrig hinner bli vardag igen.
Så känns det alltid efter jul och nyår tycker jag.
Då längtar jag efter den vanliga vardagen.
Då är jag ur less på alla långa helger.

Den här lördagen ska jag umgås med mitt barnbarn.
Hon ska komma och sova här.
Jag hoppas att den utlovade solen kommer så vi kan vara ute lite, kanske bygga en snögubbe.
Snö har vi ingen brist på här.

Sen hjälper hon mig att laga mat och så myser vi lite.
Hon har blivit så stor att vi umgås på ett annat sätt än förut, pratar och umgås mer, leker inte hela tiden.
Fast det är så klart att vi leker också, men allt är så mycket lugnare på något sätt.

Ibland känns det som om tiden går så fort att jag inte riktigt hinner med.
Det känns nästan lite obehagligt.
Jag undrar om alla vi vuxna känner så, om det har med åldern att göra?

Ja, här flyger tiden iväg och jag har faktiskt inte tid att slösa bort tiden vid datorn idag.
Jag har en del saker jag ska hinna göra innan mitt älskade barnbarn kommer.
Men jag önskar alla som kommer förbi här en skön
helg!
Med allt vad det innebär. Vi "ses" på måndag. 



fredag 4 januari 2013

Hyfsat avslut.

Nu när det är ett nytt år tänkte jag ta nya tag vad det
gäller vissa saker i mitt liv. 
Min vikt tex.

Jag ska kavla upp ärmarna och återgå till ett lite sundare leverne.

Men innan jag sätter planerna för min sundare livsstil i verket måste jag bara göra en sak.

Jag ska göra ett besök på den nya Delicato outleten som har öppnats här.

Det kan väl kallas ett hyfsat avslut på en lång karriär
som bakverks älskare.