Libra på blogspot.

Gårdagen var fylld av sorg och saknad efter den älskade familjemedlemmen jag nyss förlorade. Tårarna envisas med att rinna även idag. Det finns inte alls någon lindring i gråten. Den gör bara den kvävande sorgen ännu tyngre. Gör det svårare att andas. Vetskapen att hon är borta för alltid är så hjärtslitande. Att jag aldrig mer ska få hålla henne i min famn. Att jag överhuvudtaget aldrig mer ska få finnas i hennes närhet. Eller hon i min. Det kan tyckas tokigt att sörja ett djur på det här sättet. Men för mig var hon mer än "bara" en katt. För mig var hon en vän och en familjemedlem. Och jag saknar henne. Jag sörjer henne.

Jag känner sorg och bestörtning över det som hänt i Norge. Det går inte att sätta ord på alla de känslor och tankar som rusar runt inom mig just nu. Ber en bön till Gud att han ska hålla sin hand över de stackars familjer som drabbats av denna ofattbara tragedi.