Det här med vikten

 är en sak som hela tiden sitter och pockar på uppmärksamhet någonstans i min hjärna.
Ibland nonchalerar jag det totalt.
Men ibland, som nu, drabbas jag av en brinnande önskan att verkligen gå ner i vikt.

Jag har börjat äta lite nyttigare och avstå från godsaker.
Utom en dag i veckan, då jag får äta lite onyttigt.
Men inte vad som helst och inte hur mycket som helst.
Träna ska man ju också göra så klart.
Jag har inte kommit iväg till något gym än.
Har lite svårt för det där med gym fast jag vet att det är det bästa.
Men jag har börjat med promenader.
Tänkte utöka dom och hela tiden göra dom lite längre och i lite raskare takt.

Eftersom jag har problem med ryggen och mina knän får jag börja försiktigt.
Men det känns alltid bra att komma igång.
Tyvärr är det ett större problem att hålla fast vid det här också.
Jag brukar hålla på olika länge men ge upp till slut och återgå till det gamla vanliga. 

Och att komma på ursäkter för att tysta mitt dåliga samvete, det är inget problem alls.




 

Kommentarer

  1. Man har många planer i skallen hur man ska göra. Men att förverkliga dom kan vara väldans svårt ibland. Men promenader är helt okej, försöker att gå mycket själv. Har slutat med gym och allt vad man kan hitta på.
    Kram mamma c

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är alldeles för lätt att falla tillbaka när man inte får önskade resultat direkt. Kram=)

      Radera
  2. Det gör tydligen de allra flesta av oss - ger upp till slut och återgår till det gamla vanliga. Vad måste till? Jag vet inte...
    Träning lär inte hjälpa om man vill gå ner i vikt, läser jag. Men det hjälper på en massa andra sätt. Jag har också ont,och vill bli "hjälpt på en massa andra sätt". Samt gå ner i vikt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi är nog mer lika många av oss, än vad man skulle kunna tro till en början. Har samma behov och problem och drömmar.
      Kram=)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ingen rolig syn

Äntligen Fredag

Måndagsbloggen