Dagarna går på något sätt.
En del lunkar på i sakta mak medans en del går lite fortare. (Tack och lov)

Gårdagen gick ganska snabbt.
Det var regnigt och blåste snudd på halv storm.
Inget väder att vara ute och promenera i alltså.

Tur att jag hade stryktvätt att ta itu med.
Dottern kom över och satte upp mina persienner.

Skönt att dom sitter uppe som dom ska nu i båda mina köksfönster.
Dels som insynsskydd men framför allt för att när solen gassar på i köket så blir det som en bakugn. 
Rullgardinerna hjälpte bara lite, bättre med persienner.

Sen fikade jag och dottern och fick något så ovanligt som egen tid.
Det är sällan det blir plats för det i hennes stressiga tillvaro med familj, karriär, studier och en massa annat.
Inte konstigt att mammahjärtat oroar sig ibland.

På em ägnade jag mig åt lite serietittande på Netflix.
Tog den sakta lunken modellen resten av kvällen.
Den kändes passande och ganska behaglig.
Så jag hade en skön soffmys kväll.
Jag och katten.
Tur att man har lite sällskap trots allt, även om det är av det fyrbenta slaget.

Idag skiner solen men det blåser fortfarande ganska kraftiga vindar.
Jag ska ge mig iväg ut på en liten promenad snart.
Sen får jag se hur resten av dagen blir.

Ha nu en riktigt bra dag.
Kram

Kommentarer

  1. Blev ju toppenbra i fönstret. Kul när man kan få till liten egentid med varandra i den stressiga vardagen som annars råder.
    Här väntar jag på att regnet ska upphöra så jag kan ta min promenad till affären idag.
    Ha en bra dag.
    Kram Carin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska också ge mig iväg och handla men inte förrän på Fredag.
      Försöker månadshandla nu i virus tider.
      Hoppas ni har det bra hos er.
      Kram

      Radera
  2. Här lunkar dagarna på utan större variationer. Som för de flesta antar jag. När man har gjort samma hushållssysslor ett antal gånger känns det inte roligt längre. Samma när det gäller matlagning o bakning.
    Jag är så rastlös nu. Ska det fortsätta så här länge till blir det svårt att hålla humöret uppe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen känslan du beskriver. Det känns som om man gjort allt till leda redan.
      Jag försöker att ta mig ut och röra på mig. Det gör att jag blir på bättre humör.
      Men skulle också vilja komma på något nytt att roa mig med.
      Handarbete är inget för mig tyvärr. Får hålla mig till korsord och böcker.
      Kram

      Radera
  3. Såg precis att Adam Alsing dött!!! Han hade varit sjuk i covid-19 i 2 veckor. Han tillhörde ingen riskgrupp och var bara 51 år. Man får skrämselhicka.
    Kram S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag håller med dig S. Såg igår kväll att han gått bort. En så folkkär människa.
      Det känns verkligen sorgligt. Man sörjer med hans stackars familj. Och samtidigt blir man djupt oroad vid tanken på att han, som du säger, varken var gammal eller tillhörde någon riskgrupp. Tror ingen kan känna sig säker längre.
      Ta hand om er där ute på landet.
      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ingen rolig syn

Äntligen Fredag

En liten varning