Libra på blogspot.

  Nu när de flesta har svårt att få ekonomin att gå ihop har jag det bättre än på länge. Jag skäms nästan att säga det i dessa för andra så svåra tider. Men så är det. Jag har det ju bra. För några år sedan när jag hade det ekonomiskt jobbigt så gjorde jag mig av med alla kostnader som inte var livsnödvändiga. Det plus att jag bor i en liten lägenhet och vid min ålder inte har någon annan att försörja. Har gjort att jag får pengar kvar på kontot efter att allt är betalt. Men alla har det ju inte lika bra. Många jagas av skulder och har svårt att klara vardagen. Läste nyss i Expressen om en stackars ensamstående mamma med 2 barn. Trots att hon har två jobb räcker pengarna inte till mat till hennes barn. När räkningarna var betalda hade hon så det räckte till ett månadskort att resa till jobbet. Sen fick hon låna 1000 kr av sin pappa för att kunna handla mat. Och det räckte inte till så mycket förstås. En säck ris och lite annat. Man fattar inte att människor är tvingade att leva så fatt

Halloj alla bloggisar. Nu gör jag det igen, bloggar på en annan dag än måndag. En torsdag minsann och dagen före midsommarafton. När jag växte upp var midsommarfirandet på en helt annan nivå än det är nu.              Det var stora släktkalas med mat, musik, dans runt midsommarstången. Lekande, stojande barn och fest ända till gryningen. Det var länge sedan. Nu har vi familjemiddag med närmaste familjen bara. Inga andra släktingar och inga vänner. Vännerna kan man umgås med under midsommarhelgens övriga dagar. Vet inte varför det blivit så. Jag klagar inte. Inte alls. Vår midsommar är alltid jättemysig. Men ibland kan det hända att jag, som idag, tänker tillbaka. Och saknar barndomens midsommarfirande lite. Saknar den där uppsluppna stämningen.  Man blir ganska nostalgisk på äldre dagar.....tror jag. Och nu när jag är 60+ kan jag ju i alla fall skylla på det. Men jag tittade egentligen bara in på bloggen idag för att önska er alla en riktigt fin midsommar. Så nu gör jag det:          

  Inne på dag 2 som hundvakt nu. Och katt förståss, det finns ju en katt i huset också. Men en katt går sina egna vägar. Och kräver inte så värst mycket passning. Det har varit väldigt lugnt här. Mellan hundpromenaderna har jag läst ganska mycket. Har snart läst ut boken jag hade med mig. En "mys" deckare. Om ni förstår hur jag menar. Riktigt bra faktiskt. Och jag har nästa bok, i den fristående serien, hemma att se fram mot. Det får bli under helgen som kommer. Igår var det stekhett här. +28 grader. Idag har det varit mycket svalare. Just nu har vi +21. Och vi har fått lite regn också. Sååå skönt efter värmen som varit. Det känns som om man kan andas igen. Jag gillar inte när det blir för varmt. +25 grader är lagom för mig. Det är därför det är så skönt på Mallorca. För där blåser det lite hela tiden. Inte så mycket att det stör. Bara så pass att man inte känner sig svettig. Jag har planerat för midsommarhelgen nu. Det vill säga att jag har beställt hem matvaror från Ica kva

I torsdags så var det dags för barnens skolavslutning.  Fanny gick ur grundskolan, 9:an alltså. Och Alex gick ur åk 2. Börjar i 3:an till hösten och tycker att han är jätte stor nu. Största barnbarnet, Viktor, hade avslutning tidigare. Och har redan börjat sommarjobba. Här hålls skolavslutningen alltid i kyrkan. Har man flera barn i olika årskurser tar det lång tid innan allt är klart. För oss tar det ca 3 timmar.  Men det kan det ju vara värt för att få se barnens glädje. Sommarlovssugna barn. Som ser fram emot sol, baddagar och glass i stora lass.                                  Fanny och Alex på väg till avslutningen Fast bland 9:orna var det en hel del tårar som fälldes. När alla skulle skiljas åt och förmodligen aldrig kommer ses igen. Förutom de som är bästa vänner och håller kontakten.                       Vår duktiga Fanny fick stipendium för skolans bästa betyg. Min dotter, som är rektor, imponerade på mig. När hon höll tal helt på fri hand, utan manus.  Redan morgonen efter

  Satt och funderade på mina barnbarn och på hur stolt jag är över dom. Jag har 3 fina barnbarn. 2 pojkar och en flicka. De 2 äldsta har båda valt utbildningar på annan ort. Viktor (18 år) studerar på annan ort, men så pass nära ändå att han kan ta tåget hem på helgerna. Det gör han. Varje fredag kommer han hem och stannar till söndagskväll då han tar tåget igen.                                             2 år gammalt foto på Viktor. Man får inte fota honom nu för tiden Det har gått jättebra de här 2 åren han studerat på annan ort. Nu är det dags för Fanny(16 år) att göra likadant. Men i hennes fall ligger skolan hon ska gå i andra änden av vårt avlånga land. Många långa mil från hemmet. Avstånden gör att hon bara kan komma hem på loven.                                       Fanny med pappa och storebrorsan förra sommaren. Alltså inte lika ofta som storebror. Det är något jag redan känner lite vemod över. Tanken att bara träffa henne på skolloven känns lite sorglig. Men jag vet ju att

  För första gången på 3 år är jag förkyld. Känner mig riktigt hängig. Och huvudet är fyllt av bomull. Det var tur att jag hade halstabletter hemma. Har inte ork att ta mig ut någonstans idag.  Febertermometern har också fått komma fram. Men jag har ingen feber just nu. Så jag hoppas att det här går över snabbt. Alex var lite förkyld när han var här i helgen. Så då blev jag så klart smittad, det var oundvikligt. Vad gör man när man inte orkar göra något egentligen? Det enda jag orkar är att läsa. Har som tur är fått några böcker av min bror för ett bra tag sedan. Har inte läst dom än. För dom är skrivna av en författare jag fått för mig är lite tråkig. Men nu får jag väl ge Dick Harrisons bok en chans. Man kan ju alltid hoppas på att bli överraskad. Eller hur? Till hjälp för att komma igång med läsningen har jag kaffe och kakor. Så nu ska både kakor och bok provsmakas. Efter en lång väntan, boken i alla fall. Kakor går alltid ner. 😁 Ha nu en bra vecka. Och en riktigt trevlig nationald