Libra på blogspot.

Allsång på Skansen, Morden i Midsomer och Sommar med Ernst. När de programmen börjar så vet man att det är sommar. För de är ju ständigt återkommande varje sommar. Populära med bra tittarsiffror måste dom ju vara också. Annars skulle dom väl inte sändas år efter år. När jag var liten var det inte tv programmen som kom med sommarkänslan. Det var helt enkelt sommarlovet, skolledigheten, som var det viktiga. Att bara vara ute med sina kompisar från tidig morgon till sen kväll. Vad vi gjorde spelade inte så stor roll. Det var samvaron som var viktig. När min dotter växte upp tror jag att sommaren innebar utlandsresor. Oavsett om det var till Grekland eller bara den åländska skärgården. Men resa skulle man göra någonstans varje sommar. Vad barn av idag förknippar med sommar vet jag faktiskt inte. Festivaler kanske. Det finns det ju oändligt många under sommaren. Säkert resor också. Kanske sommarjobb. För mig är sommar jordgubbar med vispgrädde, långa sköna dagar ute i tr...

Jag är tillbaka på hemmaplan igen. Två dagar tidigare än beräknat. Och det är så skönt att vara hemma igen. Jag är en sån där hemma kär person som trivs bäst hemmavid. Usch, så trist det låter. Men sån är jag. Jag har haft några underbara dagar ute på landet. Med midsommarfirande och allt som hör till. Sen har jag haft ett par underbara dagar med barnbarnet. Som tycker att mormor är snällast, roligast och vackrast i hela världen. =)))) När vaknar hon upp från den villfarelsen??? Inte på länge än hoppas jag. Här hemma är det alltså bäst att vara, tycker jag. (Fast det är skönt med lite miljöombyte emellanåt.)  Jag bor i en sån underbar stad. Här händer alltid en massa saker. På Måndag tex börjar Gatufesten med olika uppträdanden och mycket annat skoj runt omkring. Idag ska jag ta mig en promenad ner på stan med en väninna. Ta en fika nere vid kanalen och njuta av det vackra vädret. Just nu är det strålande sol och 26 grader varmt. Nu har jag rådit bot på m...

Jag har fortfarande inte lyckats klura ut hur man mobilbloggar. Så den tanken får jag överge inför min lilla utflykt. Istället får jag helt enkelt ta bloggsemester i en vecka. Jag åker ut på landet för att fira midsommar och bara koppla av i några dagar. Kommer hem och byter packning efter helgen och åker till dottern för att vara med Fanny där i några dagar. Så om en 9 dagar är jag hemma igen. Jag hoppas att ni alla har en skön midsommarhelg! Glöm inte att skratta massor!

Jag har försökt klura ut hur man ska bära sig åt för att mobil blogga. Om det finns någon som kan förklara för mig hur jag ska bära mig åt skulle jag bli tacksam. För jag fattar inte ett skvatt. Och har inte lyckats få någon hjälp från "blogg hjälpen" heller. Idag har jag varit och handlat lite inför midsommar. Inte lite, ganska mycket förresten. Det ska ju räcka i flera dagar är det tänkt. Det blev en hel del smått och gott som hamnade i kundvagnen. Och så hittade jag en matta till mitt barnbarn med hennes favorit Dora på. Så den köpte jag också. Just nu vill jag inte ens tänka på vad jag har för saldo på mitt konto efter dagens shoppingrunda. Men det kommer ju in påfyllning på kontot snart som tur är. Nu ska jag fortsätta att grubbla på mobilbloggandet en stund till innan jag lägger ner alla försöken för ikväll. Kan inte någon PLEASE HELP ME!

Midsommarveckan börjar med regn här. Det är typiskt svenskt sommarväder. Hoppas på att få se solen lite under helgen i alla fall. På torsdag em åker jag iväg och blir borta i en vecka. Om jag kan klura ut hur man gör för att blogga med mobilen så slipper jag ta datorn med mig. Eller också får jag väl ta bloggsemester i en vecka. Det får väl bli som det blir med det. Hur ska ni andra fira midsommar? Själv ska jag ut till min brors sommarstuga med delar av vår stora familj. Men idag ska jag gå och hämta mitt barnbarn på dagis. Jag hoppas regnet gör uppehåll under tiden.                                                 Mitt barnbarn Fanny  <3      Tänk vad lyckligt lottad jag är som får vara Fannys mormor! Finns...

Idag känner jag för att frossa riktigt ordentligt. Inte i mat men i känslor och handlingar. Vad jag än gör så vill jag göra det till fullo. Jag vill känna att jag lever för fullt. Jag har ingen aning om hur länge den här känslan håller i sig. Men eftersom jag är en människa som bejakar sina känslor, är det just det jag ska göra. Så nu ger jag mig iväg ut och lever i 180. Även om det bara är idag så ska jag verkligen FROSSA!

Regn och bara 10 plusgrader ute. En kopp kaffe, egentligen en balja kaffe. Snabbt ut i regnet och flytta in ampeln under tak. Innan den blir alldeles för genomsur och ruttnar. Det är den tidigare omskrivna jordgubbs ampeln. Som nyss fått en stor fin gubbe att börja lysa röd. En påtår, prata en stund i telefonen. Lite lösa städplaner. Kanske göra lite extra fint i något skåp eller något....... Bara för att ha något att göra när det regnar ute. Imorgon lyser solen igen. Säger SMHI, men när har man någonsin kunnat lita på dom? Kanske bäst att spara lite städning till morgondagen också. Utifall att bara.........

I år blir det ingen semesterresa för mig. Ska semestra hemma i Sverige. Vara ute på brorsans landställe. Göra små dagsutflykter till sevärda platser här omkring. Gå på marknader och umgås med barnbarnen. Det är vad jag har planerat på ett ungefär. Det som är så märkligt är att när andra frågar vad man ska göra på semestern verkar dom förvänta sig att man ska åka utomlands. Och när man säger att det ska man inte, då lägger dom huvudet på sned och suckar lite medlidsamt. Är det så ovanligt att man väljer att stanna hemma i Sverige? Det kan det väl ändå inte vara. Semester innebär ju att vara ledig från jobbet. Inte att man nödvändigtvis måste resa bort.

Vaknade en timme senare än det var tänkt. Somnade helt enkelt om, konstigt, för det brukar jag aldrig göra. Satte på kaffe och la fram de kläder jag skulle ha innan jag hoppade in i duschen. När jag stod i duschen ringde telefonen inte en, men två gånger. Sprang blöt ut för att svara, det kunde ju vara något viktigt. Det var bara mamma. *suck* När jag kom tillbaka in i badrummet låg min tröja på det blöta golvet i duschen. Ovanpå satt en av mina katter parkerad och såg väldigt belåten ut. Duschade färdigt och kom ut i köket för att göra frukost. Upptäckte att kaffet bara var vatten, hade glömt lägga i kaffepulver. Gjorde om det från början och gick sen och klädde på mig medans kaffet blev klart. När jag gjort mig i ordning och satt och åt frukost tappade jag min smörgås, som landade upp och ned på min tröja. (marmelad smörgås, typiskt) Då var det bara att byta tröja igen. Sen startade jag datorn för att gå in på bloggen. Skrev ett inlägg som jag publicerade först....

Varför är det så många katter som försvinner? Varje dag finns det massor av annonser i vår tidning här. Där människor efterlyser sina försvunna katter. Vart tar alla katter vägen egentligen? En del blir säkert påkörda av bilar och det rapporteras kanske inte alltid. Så ägaren får inte veta vad som hänt. Vissa katter blir säkert uppätna av rovdjur. Det finns ju gott om räv i skogarna här. Men det är ju bara en liten del av alla katter som försvinner. Så vad händer med resten? Om man räknar bort djurplågare och kattjuvar så är det ändå otroligt många katter som försvinner. Vart tar dom vägen? 

Jag fick en vänförfrågan på facebook idag. Från en person jag först inte kunde placera. Kände inte riktigt igen namnet. Tittade på fotot av personen utan att det gick upp något ljus för mig. Personen på fotot var en för mig helt främmande tant. Tills jag plötsligt fick syn på hennes son. Då klickade det äntligen till i mitt inre arkiv! Visst var det någon jag kände. En gammal vän från min ungdoms tid. Inte alls en främling och absolut inte en tant. Tvärtom så är hon flera år yngre än mig. Men när jag såg henne med främmande ögon såg hon äldre ut. Det måste ju vara så jag ser ut i andras ögon. Som en tant. Bilden jag ser i spegeln överensstämmer nog inte alls med verkligheten. Det är lite lustigt det där. Men så fort man känner någon ser dom plötsligt yngre ut. Varför är det så egentligen? Tiden går och lämnar ingen orörd. Varken ungdomar eller tanter. Det fick jag klart för mig idag.

Det är konstigt vad vädret påverkar oss på olika sätt. Så är det i alla fall med mig. Som idag, det börjar att regna här och helt plötsligt får jag lust att städa. Baka något och pyssla här hemma. Det känns jättemysigt. Men sen när solen skiner från en klarblå himmel igen, då vill jag inte alls stanna hemma och pyssla. Nej, då vill jag sitta på en uteservering nere vid vattnet. Med en kopp kaffe och en glass. Eller kanske en sallad. För när det är varmt blir jag plötsligt mycket mer hälsomedveten också. Tänker på vad jag stoppar i mig och försöker att äta lite nyttigare. Men nu regnar det som sagt var här idag. Så vem har tid att sitta vid datorn? Nej nu ska det pysslas och plockas och mysas. Ha en mysig dag ni också, oavsett vädret.

Jag har kommit fram till  insikten att jag nog är en vampyr. Hade ingen aning om hur det låg till förrän tanken plötsligt slog ner som blixten från en klar himmel. På dagarna, när det är som soligast, har jag fönstren övertäckta. Jag öppnar inte upp förrän solen försvunnit. Jag har absolut ingen matlust under dagtid. Men när mörkret faller på drabbas jag av en otrolig hunger. Lite besviken är jag på mitt vampyrutseende. Jag trodde att alla vampyrer skulle se unga och vackra ut. Det stämmer inte alls på mig. Jag är fortfarande mitt gamla nötta jag utseendemässigt. Liten och rund som en boll. Världens första tjocka vampyr är jag. Så då är jag nog lite unik ändå på sätt och vis.

Det bor något oknytt i min kamera. Tomte, troll eller något annat oknytt är det. För den beter sig inte alls som en vanlig digitalkamera ska. Det är väl en sak att mina foton verkar bli suddiga nästan jämt. Det beror väl på att jag är en usel fotograf. Men foton jag tagit försvinner och kommer tillbaka av sig själv. Foton jag tog förra sommaren och även under vintern bara försvann. Fast jag inte ens varit i närheten av att radera något. När jag satte på kameran kom det fram en text som sa att det inte fanns några foton där. Jag blev så irriterad att jag slutade använda kameran, fotade med mobilen istället. Tills nu på nationaldagen. Då åkte den fram igen i alla fall. Tog några foton på barnbarnen och dottern. Som vi alla beundrade. (ingen synvilla alltså) Men när vi kom hem var korten borta. Vet ni vad som fanns istället? De kort som försvann förra året! Så visst har jag oknytt i kameran. (eller allvarligt talat stora problem med kamerans minneskort)

Egentligen borde jag döpa om min blogg till Klagomuren För just nu känns det som om det enda jag gör är att klaga. Över kläder som inte matchar, värmen i min lägenhet, trängseln på stan, kliande myggbett och en massa annat. Men under snedtaket i min lägenhet blir det olidligt på sommaren. Dessutom har jag bara ett fönster som går att öppna. Så något korsdrag kan man inte få. (se där nu är jag igång igen, gnäll, gnäll, gnäll.) Om det inte var för mina katter skulle jag helt enkelt flytta härifrån under den varmaste perioden på året. Kanske bo i min brors sommarstuga ett par veckor. Men eftersom jag har, inte bara en utan fyra katter, så går inte det. Dom är ute större delen av dygnet nu förståss. Men inte samtidigt. När en går ut kommer den andra in. Man skulle haft svängdörrar i trappuppgången kanske.                             ...

Köpte två par byxor idag. Kände mig jättenöjd med mina inköp när jag trallade hem. Men när jag kom hem insåg jag att jag inte har något som passar till dom ena byxorna. Jag har rotat igenom garderoben både en och två gånger. Men det finns absolut inget som passar till. Så nu blir jag tvungen att köpa en ny tröja också, innan jag kan använda mina nya byxor. Plånboken är inte glad, inte ett dugg!

Jag är älskad! Aldrig mer ska jag tvivla på det. Jag har små kärleksbett över hela kroppen. Till och med på fötterna. Från topp till tå är jag täckt av dessa små kärleksbett. Den som har lämnat dessa ömhetsbetygelser efter sig ser ut så här: Dessa små bevingade blodsugare älskar verkligen mig och mitt blod. För dom är jag ett vandrande smörgåsbord. Fast deras uppskattning skulle jag gärna vara utan. Men myggor hör ju sommaren till. Man kan tyvärr inte få det ena utan det andra. Så det är väl bara att fortsätta klia sig.

Igår var det nationaldagen med firande nere på stan. I mitt tycke var det lite för mycket folk. Så det var inte så jättemysigt. Långa köer överallt och en enorm trängsel. Godisregnet som mina barnbarn sett fram emot med stor förväntan, blev total fiasko. När arrangörerna lät en massa tonåringar tränga undan småbarnen och sno åt sig alla godispåsarna själva. Vi och flera andra föräldrar fick gå in på pressbyrån och köpa godispåsar till våra besvikna småttingar. Men förutom det så var det ju trevligt att få umgås med familjen och speciellt mina barnbarn. Som jag aldrig kan få nog av. Fanny var glad och nöjd över ansiktsmålningen. En rosa Hello Kitty. Hon bestämde själv att det skulle vara rosa.       Idag har jag haft en jätteskön dag ute på landet med min bror och hans fru. Jag har verkligen njutit av att vara ute i naturen i det vackra vädret. Till helgen ska det tydligen bli ännu varmare, med temperaturer på uppemot 30 graders strecket. Jag har ...

Moder Svea fyller år idag! Det är dags för Nationaldags firande landet runt. Här i vår stad firas det med sång och musik, lekar och godisregn för barnen. Och en massa roliga upptåg. Min förrymda familj har återvänt till dagens firande. Så idag ska vi alla ha en mysig dag tillsammans nere på stan. Solen skiner från en klarblå himmel. Det får den gärna göra hela dagen Nu ska jag göra mig iordning för dagens bravader. Man måste vara fin när Svea ska firas.

Gnäll kärringen anmäler sig härmed till  skapandet av ytterligare ett totalt meningslöst blogginlägg. Sedan i torsdags har jag levt som på en öde ö. Inte en människa att prata med. Inte en enda liten granne hemma, mina vänner bortresta och mina familjemedlemmar upptagna med annat. Jag börjar känna mig lite som Robinson Crusoe (stavas det verkligen så???) Förutom att jag inte hittat någon egen Fredag ännu. Jag bor i en vindsvåning utan balkong. (som jag vet att jag klagat på tidigare) Så nu när sommarvärmen kommit även till vår del av landet, blir det outhärdligt varmt inne hos mig. Igår hade jag 32,4 grader inne. Då är det bara att fly ut innan man flyter bort inomhus. När jag flyr ut i bushen idag ska jag ta kaffe med mig. Och vem vet, kanske hittar jag min Fredag där ute i naturen.

Fick ett sms från en kompis som är utomlands. Då slog mig tanken att det var evigheter sedan jag fick vykort från någon av mina vänner, Ett gammalt hederligt vykort. Med en bild på hotellet och en ditritad pil, med orden: här bor vi. Nu skickar alla sms för att berätta hur fantastiskt dom har det på semestern. Jag har inte heller skickat ett brev eller ett vykort sedan .......... ja, jag vet inte när jag gjorde det sist. Visst är det bekvämt med den moderna tekniken. Det går ju så snabbt att skicka ett mejl eller sms. Men jag gillade att få vykort, som satt uppe på kylskåpet en evighet sen. Och alla dessa förkortningar man använder sig av i sms och mejl. Jag fattar knappt hälften av dom. Får i alla fall klura en hel del för att förstå alla. Kanske kommer förkortningar och dataspråk bli den nya svenskan. Våra barnbarns barn kanske pratar en helt annan svenska än vi gör nu. Vår svenska kanske glöms bort och blir ovanlig. Lika ovanlig som ett vykort.

Jag kallar mig ofta för lyckligt singel. Och för det mesta är det så jag känner. Men när det blir långhelger, som den här, då är det bara trist att vara ensam. Alla är upptagna med sina familjer. Och då sitter man här själv. Utan något att göra eller någon att prata med. Jättetråkigt! Man skulle ha en liten stuga vid havet. Då skulle man åtminstonde kunna njuta av det storslagna vyerna i sin ensamhet. Men eftersom jag inte har det får jag väl ta mig en promenad till bäcken. Där är det också vackert så här års.

Sol och regn om vartannat, så har vädret varit här sista tiden. Jag hoppas att regnperioden är över nu. Och att solen som lyser så skönt i dag, kommit för att stanna kvar. I och för sig är det ju så den svenska sommaren brukar vara. Mestadels regn och rusk. Obligatorisk sommarklädsel borde vara våtdräkt och simfötter. Fast har man ingenting annat än vädret att klaga på är man väl lyckligt lottad antar jag. Jag är lycklig!

Idag känner jag mig verkligen som en gammelgädda. Stod framför spegeln efter att jag hade tvättat mig. Då fick jag syn på ett mörkt streck i ansiktet. Tänkte att det var ju konstigt. Men jag får väl tvätta mig igen. Inget hände, hur jag än gnuggade så var strecket kvar. Då gick det äntligen upp ett ljus för mig! Det var inte smuts. Det var en rynka. Ett riktigt ålderstecken. Så idag är jag en gammelgädda. Förresten är det tillåtet att skratta. Det gjorde jag själv, mest åt det dumma i mitt rengörings försök. Tänk vad rik jag skulle blivit om det hade fungerat.