onsdag 7 december 2011

Sorgen smyger fortfarande sig på

Gårdagen var fylld av sorg och saknad efter den älskade
familjemedlemmen jag nyss förlorade.
Tårarna envisas med att rinna även idag.

Det finns inte alls någon lindring i gråten.
Den gör bara den kvävande sorgen ännu tyngre.
Gör det svårare att andas.

Vetskapen att hon är borta för alltid är så hjärtslitande.
Att jag aldrig mer ska få hålla henne i min famn.
Att jag överhuvudtaget aldrig mer ska få finnas i hennes närhet.
Eller hon i min.

Det kan tyckas tokigt att sörja ett djur på det här sättet.
Men för mig var hon mer än "bara" en katt.
För mig var hon en vän och en familjemedlem.
Och jag saknar henne.
Jag sörjer henne.

5 kommentarer:

  1. Självklart är ett husdjur en familjemedlem och det är helt naturligt att man sörjer när dom avlider
    De som påstår något annat vet inte vad dom pratar om
    Om kramar hjälpte så skulle du få en stor sån av mig över nätet

    SvaraRadera
  2. Tröstbuffar och kramar från matte. Klart att du behöver få sörja. Vi tänker på dig. nOsbuff

    SvaraRadera
  3. Ett djur är aldrig "bara"! Jag själv har sörjt så in i märgen när jag förlorat ett, så jag förstår precis hur du känner! (Och det betyder inte att jag inte skulle rädda en människa som kämpar för sitt liv före ett djur, för det skulle jag, då jag ser det som min medmänskliga plikt.) Men kärleken till ett djur, och därmed sorgen när det dör, är ändå ofta ofantlig!
    Kramar!

    SvaraRadera
  4. Fel adress, skulle vara:
    http://entrevligtjej.wordpress.com/

    SvaraRadera
  5. Tack för alla kommentarer och verbala kramar.
    Stora kramar till er alla från mig!

    SvaraRadera