Babsan funderar.

Jag är en ordningsam katt som aldrig stökar till. Jag har aldrig haft sönder en enda sak här hemma. Möjligtvis klöst på soffan någon gång. Men det är allt. Därför har jag lite svårt att förstå varför mina småttingar stökar som dom gör. Jag försöker jama dom till rätta. Men utan resultat. När dom öser ut maten över golvet har det i alla fall gått för långt. Jamat på skarpen. Sen tassar jag ut för att slippa se röran. Måste få lite lugn och ro. Mamma hinner städa upp innan jag kommer in igen. Men det är tröttsamt med stökiga barn. Även om man är en katt.

Kommentarer

  1. Ja småbebbar vet ju inte bättre! De har för mycket katt-ludd i huvudet! hehehe

    *kurr, kurr!*

    SvaraRadera
  2. ja,ja, småungar. Förstår hur du känner det. Vet hur det var med Trazzelsudden...
    Nea bad mej hälsa att hon fortfarande inte kan kattentera i din blogg så du måste fixa till det...

    SvaraRadera
  3. Chinchero: Katt-ludd i huvudet och fullt med spring i tassarna. Då blir det livat minsann!

    Maya: Men vad konstigt! Nea brukar ju kommentera hos mig. Jag har kollat inställningarna igen. Inget verkar vara fel.
    Hoppas hon provar igen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ingen rolig syn

Äntligen Fredag

En liten varning