Inlägg

Småtassarna.

Bild
Så här stora har småtassarna mina blivit nu. Dom blir snart 3 månader. Längst till vänster sitter buspojken Vilde, i mitten gulögda Tassa och till höger minstingen Yama. Tassa har gula ögon men de andra har gröna. Tassa ska flytta till hösten. Men Vilde och Yama ska bo kvar hos mig och mamma. En suddig bild på Yama. Mamma är inte så bra på att ta kort med den nya blixtmackapären. Vilde har somnat ifrån dataträningen. Det är viktigt att börja träningen tidigt så dom lär sig blogga själva. Och inte blir beroende av en lat sekreterare, som jag. Oj, då nu får jag sura blickar från mamma. Jag tror att det får avsluta dagens inlägg.* Tassar snabbt iväg och ser oskyldig ut*

Babsans morgon.

Go´morron alla bloggkatter! Jag har redan varit ute en sväng på morgonen. Tassade in för att äta lite frukost med mina småttingar. Sen tänkte jag passa på att blogga lite medans min sekreterare var ledig. Hon har ju så mycket annat för sig hela tiden. Så jag måste passa på henne om jag ska få blogga någonting alls. Nu har hon inte bara en egen blogg. Nu har hon gått med i något som heter Fas-bok, eller något liknande. Face ska det vara säger hon. Det betyder ansikte. *fnyser* Jag har då aldrig sett ett träd med ansikte! Men det var kanske inte ett träd hon menade. Utan en läse bok? Men måste hon läsa med hela ansiktet då eller??? Jag fattar inte alls vad hon håller på med. Lika bra är det! Nej, nu ska jag tassa iväg ut igen och gå min runda. Man får inte slarva med patrulleringen. Det är extra viktigt när man har en så tossig mamma som jag. Hon skulle ju aldrig klara av att patrullera själv. Tassa lugnt därute kompisar, tills vi jamas igen!

Tur att vi katter har humor!

Bild
Det är tur att även vi katter har humor! Häromdagen hade mamma och jag varit ute med småttingarna. Det var en paus i regnandet så då passade vi på. På väg in igen stötte vi på en bekant till mamma. Först skulle hon hälsa på mina ungar. Jag såg välvilligt på fast hon jollrade som en fåne. Men sen började människan och skulle jollra med mig också!!! Då visade det sig att hon trodde att jag också var en kattunge! JAG, en KATTUNGE!!! Har väl aldrig blivit så förolämpad! Jag som är över 2 år nu och mamma till tre ungar och allt. Funderade en stund på om jag skulle klösa henne lite. Men sen bestämde jag mig för att skratta åt det i stället. Tur för henne att vi katter faktiskt har humor.

Lördagmorgon.

Lördag morgon. Lagom varmt. Lagom soligt. Tassar nog ut och går en runda. Jama lugnt alla bloggkissar! Snart vaknar alla människor. Då är friden över.

Hjälpa till.

Bild
När mamma har städ dille är det bäst att man hjälper till. Eller håller sig ur vägen.

Vi sörjer Aragorn.

Bild
Vi sörjer med Aragorns matte sen han var tvungen att gå över regnbågsbron. Hjärtat gråter för hans stackars familj som har en så tung förlust att bära. Alla katters skyddsande tar nu hand om Aragorn till den dag då han får återförenas med sin familj igen.

Äntligen lite respekt!

Bild
Äntligen verkar mamma ha fattat det där med att respektera katten och dess byten! Skönt! Då kan vi äntligen vara sams igen. Dessutom tror jag att hon funderar på att börja uteträna ungarna. Hon har köpt halsband till alla tre. Som dom håller på att vänja sig vid. Så gjorde hon med mig också, när jag var liten. Sen när jag vant mig vid halsbandet kopplade hon på en sele och så fick jag följa med henne ut en stund varje dag. Efter ett par månader fick jag börja gå ut själv, utan sele. Då var jag nog ungefär 6 månader. Så antagligen kommer hon att göra på samma sätt med mina ungar. Det känns skönt att det finns saker jag kan överlåta på henne när det gäller småttingarnas uppfostran. Även om hon kan vara en riktigt ouppfostrad trögskalle till människa ibland. Men för det mesta är hon bra, min mamma.