Libra på blogspot.

Det hände något häromdagen som skakade om mig ordentligt. Min dotter var med om en olycka och fick åka till sjukhuset. Allt slutade lyckligt och hon är hemma och mår bra nu. Men då när det hände och jag väntade vid telefonen på besked från sjukhuset, med oron gnagande i magen. Då hände något märkligt. Helt plötsligt fick jag en stark känsla av att Pappa var här. Han gick bort för flera år sedan. Men jag kände hans närvaro lika starkt som när han levde. Och oron försvann, den rann bort och ersattes av ett stort lugn. Men historien slutar inte där. Dagen efter gick jag här hemma och funderade på Pappas besök hos mig. Pratade till honom och bad honom ge mig ett tecken på att jag inte bara inbillat mig allt. Sen gick jag ut och handlade. När jag kom hem och varit hemma en stund upptäckte jag att en ljusstake blivit flyttad från sin plats på ena sidan rummet. Nu stod den plötsligt på andra sidan rummet framför ett inramat foto jag har på Pappa. Tydligare tecken än så k...

När man inte har något att prata om egentligen brukar man dra till med vädret. Så känns det med mitt bloggande idag. Vädret har gått från snöande till snöblandat regn för att till slut vara uteslutande regn idag. Jag väntar på att våren ska komma. Tror att naturen väntar på att få blomma upp också. Hittade en så vacker bild på nätet som verkligen illustrerar naturens väntan, tycker jag. Visst är det en underbart vacker bild av den sovande våren. Trots regn och rusk ska jag ge mig ut och proviantera lite. Kattmaffian har också trotsat vädrets makter och är ute på jakt efter lite annan sorts proviant. Det var allt från Libras väder- rapport för idag. Ha en bra dag! =)

Det är den sista biten av versen jag är inne på just nu. Att försöka ta alla motgångar som en lärdom att växa av. Fast det inte alltid är så lätt. Ibland vill man bara ge upp. Men det kommer alltid en ny dag. Och med den nya möjligheter. Så jag fortsätter att kämpa mig fram genom livet. Och jag fortsätter att hoppas på en bättre morgondag.

Vad vill den här bilden säga? Kanske att alla beundrar någon annan. Oavsett hur "stor" och berömd man än är själv. Jag beundrar människor som ALLTID är sanna och ärliga. Som aldrig faller för frestelsen att komma med vita lögner. Som orkar bry sig om sina medmänniskor 24-7. Hur lite de än känner varandra och hur rörigt deras eget liv  än är. Egentligen är det så jag själv vill vara. Men jag lyckas inte alltid. Dom flesta känner nog likadant som jag, tror jag. Eller???

Det har redan hunnit bli torsdag. En grå mulen dag i min del av landet. Det faller ett tunt duggregn och dimman hänger i luften och bäddar in allt i vit bomull. Jag skulle putsa fönstren åt mamma idag. Men eftersom vädret inte var med på det får jag väl nöja mig med att ta insidan så länge. Och byta gardiner förståss. Tycker att vi hade kunnat skjuta upp fönsterputsen. Till en dag utan regn. Men det är inte någon idé att ens föreslå det. Sen mamma blev gammal har hon inget tålamod alls. Däremot har hon en envishet som inte är av denna världen. Och allt hon vill ha gjort ska ske på en gång. Så om ni mot all förmodan skulle se någon som står och putsar fönster i regnet idag. Så vinka lite glatt, för det kan faktiskt vara jag.

Sista dagen på påskhelgen och jag är så uttråkad så jag avlider snart, tror jag. Visst har det varit mysigt att umgås med familjen. Speciellt med barnbarnen. Men annars har helgen bestått av en lååång rad dagar som segar sig fram i sakta mak. Det ska bli skönt att återgå till den vanliga vardagen imorgon igen. Så nu tar påskharen ett efterlängtat farväl för den här gången.

Nu är det dags för ännu en långhelg. Påskhelgen är här. Förstår inte varför, men jag tycker den bara känns jobbig i år. Annars brukar påskhelgen kännas som något roligt. Och lite som ett tecken på att våren är här. Men i år är jag helt enkelt inte på humör. Jag har köpt påskägg till barnbarnen och fyllt med godis. Jag ska måla påskägg med dom imorgon. På lördag är det påskmiddag hos mamma med familjen. Så allt är precis som vanligt, som det brukar vara på påsken. Det är bara jag som är annorlunda. Varför vet jag inte. Men jag håller god min och hoppas på att humöret infinner sig. Annars blir det en lååång långhelg. Ha en bra skärtorsdag alla bloggisar som kommer förbi här!

HUNDENS DAGBOK    8.00-Hundmat. Det bästa jag vet!  9.30-En biltur. Det bästa jag vet!  9.40-En promenad i parken. Det bästa jag vet! 10.30-Blev torkad och klappad. Det bästa jag vet! 12.00-Hundben. Det bästa jag vet! 13.00-Lekte på tomten. Det bästa jag vet! 15.00-Viftade på svansen. Det bästa jag vet! 17.00-Middag. Det bästa jag vet! 20.00-Wow! Tittade på tv med människorna. Det bästa jag vet! 23.00-Sover i sängen. Det bästa jag vet! KATTENS DAGBOK Dag 983 av min fångenskap. Mina fångvaktare fortsätter att reta mig med små bisarra dinglande föremål. Det enda som får mig att orka fortsätta är min dröm om att fly. I ett försök att stöta bort dom kräktes jag på mattan idag igen. Sen halshögg jag en mus och släppte den blodiga kroppen vid deras fötter. Jag hoppades att det skulle fylla dom med skräck och få dom att inse vad jag är kapabel att göra. Men dom kallade mig bara för en duktig liten jägare. Skitstövlar!!! Idag lyckades jag nästan med et...

Jag är sugen på sommar nu. Grönskande trädgårdar, humlor och bin som surrar omkring. Gassande sol från en klarblå himmel. Jag i min baden baden med en bra bok och en skål jordgubbar. *suckar längtansfullt* Finns det något som känns mer sommar än solrosor? Stora gula solar i trädgården. En som tyckte om att måla solrosor var Van Gogh. Idag är det vernissage på mitt barnbarns förskola. Dom har pratat mycket om just Van Gogh, så det lär nog bli många tavlor med solrosor på. Det ska bli roligt att beundra deras konstverk. Solen skiner här idag. Så om jag låter bli att titta ut på snön. Kan jag lura mig själv att det är vår ute. En solig vårdag plus en vernissage med mitt älskade barnbarn. Det kan inte bli mycket bättre. Ha en bra dag ni också! =)