fredag 29 juli 2011

Hur kommer det sig?

Hur kommer det sig att vissa människor kan få en att
känna sig så ovälkommen?
Det är som om blotta tanken på att man ska ses
ger dom huvudvärk.

Dumt att uppsöka människor man inte är välkommen hos.
Men ibland har man en sån relation att det är svårt att
låta bli.

Vad gör man då?
Skulle önska att jag hade ett bra svar på det.
Men eftersom jag inte har det fortsätter jag att
utsätta mig för samma behandling gång på gång.
Och varje gång slutar det på samma sätt.

Sen finns det andra människor som det är tvärtom med.
Som verkligen kan få en att känna sig omtyckt och uppskattad.
Men det gör ju inte att man är mindre sårbar för övrigt.
Tyvärr. *suck* Inte hjälper det att grubbla heller.
Så nu slutar jag med det. För idag i alla fall.

11 kommentarer:

  1. Det som sker av plikt sker inte av hjärtat.

    Ska man då lätta sitt hjärta och säga vad man känner och ta konsekvenserna av det som sen följer? Det kan ju bli en ändring till det bättre när luften rensats och man kan se varandra sådana alla inblandade verkligen är.
    ... eller ska man låta bli och dra sig undan med fördunklat sinne, där möjligheten till en positiv förändring blir bortvald.

    SvaraRadera
  2. Låter inget vidare och ska man utsätta dig för det då egentligen...? Håller med BeBest här ovan (Kul att se honom!) att rensa luften är nog bra om ni ska fortsätta ses...

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag tror jag kan ana vem du syftar på och då är du faktiskt i en omöjlig situation. Om du lättar ditt hjärta, rensar luften och säger din uppriktiga mening så drabbas 3:e person, eller hur??

    Det är ingen vidare situation. Se det i stället som det är .. en människa som beter sig så illa är så liten att hon inte kan förminska dig.

    Jag kanske har fel i mitt antagande men tycker i alla fall att du står mycket över den sortens småaktighet!

    kram

    SvaraRadera
  4. Gör så här: Varje gång du måste utsätta dig själv för det här mötet, planera nåt riktigt kul att göra efteråt! Som en belöning. Kram Spammis

    SvaraRadera
  5. BeBest, jag har lättat mitt hjärta ett flertal gånger. Men det har inte förbättrat eller ens ändrat på något. Så nu har jag gett upp. =(

    SvaraRadera
  6. Madonnan, vi måste ses eftersom vi tillhör samma familj.

    SvaraRadera
  7. Any, som vanligt förstår du även det jag inte
    skriver rakt ut.
    Tack för det och för kramen!
    Kram!

    SvaraRadera
  8. Spammis, du har alltid så bra idèer!
    Så ska jag börja göra! Tack!
    Kram!

    SvaraRadera
  9. hua jag vet hur det känns...har två som jag tagit avstånd från...påtvingat och självvalt på samma gång. Hellre det än att behöva ta skit...men lite lustigt är det ändå eftersom de är två nära familjemedlemmar...

    Jag har försökt men utan att få något gensvar...så jag gav upp.

    Kraaaam

    Bs ja nu vet du ungefär vart jag bor då... :)
    har du åkt förbi här eftersom du kännde till fiket?

    SvaraRadera
  10. en liten fråga till dig då...är det du som hette granntanten på AB?
    Jag har klurat och klurat...
    kram

    SvaraRadera
  11. Det är ingen lätt situation, det du beskriver. Har ni talat ut om det här någon gång? Har du berättat för personen vad du känner?

    Spammis idé var toppen! Ge dig själv en stor belöning efter varje möte

    Varma innerliga kramar ♥ / Rozie

    SvaraRadera