Libra på blogspot.

Nu är det slut med snabbmat och onyttigheter. Vi har haft ett till och från förhållande länge. Men nu har jag bestämt mig för att kapa alla band för gott. Jag har gjort slut förut och alltid känt mig så säker på att jag fattat rätt beslut. Men förr eller senare har jag alltid låtit mig frestas och bevekas till att ta tillbaka min gamla livspartner igen. Men nu när jag vet att det finns en annan att leva med, kommer jag inte att gå tillbaka. Den andra jag nu bestämt mig för att göra till min livspartner för gott är LCHF. Vi har levt tillsammans förut och haft det jättebra. Har aldrig mått så bra som jag gjorde då. Så nu får det bli vi två igen. Jag ska ägna resten av veckan åt att städa ut det gamla från mitt hem och mitt liv(mitt skafferi) För på måndag flyttar LCHF in igen. Det ser jag verkligen fram mot. Det kommer att bli jätteskönt och bra på alla vis.

  Som ni ser så snöar det här idag igen, suck. Jag har fotat med telefonen från fönstret. Så bilderna är väl inte så bra men jag ville bara visa vilket väder vi har. Jag är redan sååå trött på vintern och på all snö. Och så kommer det MER snö!!! Det är inte konstigt att jag inte hittar min vanliga glädje, den ligger väl begravd under all snö. Tinar förhoppningsvis fram till våren.

Det och andra existentiella frågor kan vi ställa ibland. Dock inte på den här bloggen! Jag ber om ursäkt Pelle, men det platsar helt enkelt inte här.  Det är för lite trams och flams här hos mig just nu. Alldeles för mycket allvar. Vart har trams-flamset tagit vägen? Och när försvann det egentligen? Jag har inte saknat det förrän nu. Men nu ger jag mig ut på jakt efter mitt glada jag och allt mitt trams flams. Jag hoppas att jag kan hitta det någonstans. Är det någon som har tips så tas de tacksamt emot.

Idag ska jag vara hemma och bara ta det lugnt. Jag ska inte göra något nyttigt alls. Jag ska bara vara. Jag skulle ha haft mitt barnbarn här. Så jag har sett till att avboka allt annat. Och så har jag gjort undan det jag hade att göra. Så att jag skulle kunna ägna mig helt och hållet åt dotterdottern och alla hennes lekar. Tyvärr blev hon sjuk och fick feber i går kväll. Så vår lek dag blev inställd i sista minuten. Oftast när sånt händer brukar hon bli jätteledsen och gråta i en evighet. Men hon tog det med förvånansvärd fattning den här gången, jag blev nog mer besviken än hon. Så därför har jag en hel dag på mig nu att inte göra någonting alls. Det finns nog en och annan som undrar hur man bär sig åt då. Men det vet jag faktiskt inte, inte än. Det vet jag inte förrän i morgon. Krya på dig snabbt nu Fanny! Så du kan komma och leka med mormor.

                                         Ha en fantastiskt skön Söndag!

 Jag har funderat på det här med ålder och hur man uppfattar varandras ålder i olika sammanhang.       Det här med ålder kan verkligen vara svårt. Oftast uppfattar vi oss själva som yngre än vad vi är. Mens omgivningen kan se oss på ett helt annat sätt. Jag känner mig inte precis som en tant, jag är ju "bara" 53. Men det finns säkert andra som ser mig som en tant. Fast jag tack och lov inte vet om det.  Min mamma och hennes väninnor är alla mellan 75 och 85. Dom uppfattar sig själva mycket yngre än så. Det märker man på hur hon och hennes två bästa väninnor pratar med varandra.  T.ex. hade dom en fest till nyår. Middag och dans. Dom var ca 35 personer. Eftersom de alla tre är änkor hade dom väl spanat in männen på festen. Men det fanns ju bara gamla gubbar där, tyckte dom. Inte något som attraherade alls. "Gubbarna" är alltså jämnåriga med mamma och hennes vänner. En enda karl fanns det där som de alla tre enades om att han passade deras smak...

Idag ska jag uträtta veckans tristaste syssla. Den är lika tråkig varje vecka, men går inte att hoppa över. Den måste göras varje vecka, annars samlas det på hög och blir ännu värre nästa gång. Jag pratar så klart om TVÄTTSTUGAN. Tvättstugan och jag gillar verkligen inte varandra. Den stjäl mina sockar, bara den ena sockan av ett par, väldigt irriterande. Och den tar så lång tid på sig att torka tvätten att jag är tvingad att dubbelboka tiderna. Tvätten hinner oftast inte torka ändå utan får bäras upp blöt och hängas över stolar, dörrar och element i lägenheten. Men hallå där Libra! Vart tog det positiva tänkandet vägen? Oj då, jag glömde visst och halkade in i gamla banor här för en stund. Kan bero på att jag inte fått i mig tillräckligt stor dos koffein nu på morgonen. Positivt tänkande angående tvättstugan, vad skulle det kunna vara? Möjligtvis att det är skönt att ha en tvättstuga och slippa tvätta allt för hand. Nu måste jag se till att få i mig lite mer koffei...