Äntligen lite respekt!


Äntligen verkar mamma ha fattat det där med att respektera katten och dess byten! Skönt! Då kan vi äntligen vara sams igen. Dessutom tror jag att hon funderar på att börja uteträna ungarna. Hon har köpt halsband till alla tre. Som dom håller på att vänja sig vid. Så gjorde hon med mig också, när jag var liten. Sen när jag vant mig vid halsbandet kopplade hon på en sele och så fick jag följa med henne ut en stund varje dag. Efter ett par månader fick jag börja gå ut själv, utan sele. Då var jag nog ungefär 6 månader. Så antagligen kommer hon att göra på samma sätt med mina ungar. Det känns skönt att det finns saker jag kan överlåta på henne när det gäller småttingarnas uppfostran. Även om hon kan vara en riktigt ouppfostrad trögskalle till människa ibland. Men för det mesta är hon bra, min mamma.

Kommentarer

  1. Bra att din mamma börjat förstå sig på kattliga saker. Var försiktig när ni utetränar, så ni inte blir överkörda av brummisar eller kattnappade eller så. *ryser*
    Forsätt styra matte med en fast tass.
    *nobuff*

    SvaraRadera
  2. Så bra att ni är sams igen. Det är ändå det mest praktiska när de ska bo i samma hus som vi. Också praktiskt att hon tar hand om halsbandsträning, så kan du fixa det mest väsentliga, bytesträningen. *Lyckatilltass"*

    SvaraRadera
  3. Sippo: Ingen fara kompis! Jag är vaksam som en riktig commandokatt. Har ju lärt mig av dig. Men jag uppskattar omtanken i det du jamade. *Svanskram*

    Gustav: Jag håller med om att det är skönt att jag kan låta henne bo kvar hemma. Tack för tassen min vän! *nosgos*

    SvaraRadera
  4. Bra att din mamma hajar de kattliga reglerna! Det visar att hon är helt "bildbar" - TROTS att hon är en tvåbening! hehehe =^:^=

    Bloggsvar ang. vårt tigerinlägg:
    Babsan- Vi tänker nu berätta för dig en "hemlighet" och du får INTE jama något om detta till Moster Gullros, för hon ser upp till oss - "den väna lilla moster-nyponrosen" *suck! himlar med ögonen!*, njae kanske ner på oss (beror på HUR - och från vilket HÅLL man tittar), men så HÄR ligger det jameligen till!

    Häftigt och lite "uppkäftigt" stiger den "visuelle tigern" upp i vårt medvetande, när vi hamnar i "krissituationer", där vår "katt-ära" står på spel! För att dölja "den lille fege" vi båda har inom oss manar vi fram denne "Tiger" vi båda har inom oss och låter HONOM göra "grovjobbet", sedan träder "vi" fram och gör "fin-liret"!
    Kallas för "Teamwork", å´man e´ väl inte Kattanova för intet, heller! hehehe!

    Kurra lugnt "in the näjm åff löööv"!
    *vickar på våra lurviga höfter*
    Chin & Cher

    SvaraRadera
  5. Se där hon lär sig eran mamma :) Mån tro dina små inte kan vänta tills du får gå ut med dem :)

    Tass!

    SvaraRadera
  6. Chin&Cher: Ni ÄR verkligen riktiga kattanovor! Blir alldeles darrig på tassen när ni vickar på höfterna så där. *rodnar*

    Nea: Japp, hon verkar ha lärt sig. Men det var ett tufft jobb att få henne att fatta.

    Jag längtar verkligen efter att få lära dom att jaga. Då kan jag sluta amma dom helt. Det ska bli skönt.
    *TassKram*

    SvaraRadera
  7. Så skönt att ni är sams igen! Det är aldrig roligt att vara osams.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ingen rolig syn

En liten varning

Äntligen Fredag